Läsa läsa läsa bok - bokklok!

Längesedan man såg någon skriva någonting i denna tråden och iom att jag köpte på mig fyra nya böcker häromdagen tänkte jag att jag kunde tipsa lite.
Lång mening det där...
Hur som haver, köpte tre böcker av John Ajvide Lindqvist, Pappersväggar, Hanteringen av odöda och Låt den rätte komma in (bioaktuell för övrigt), köpte även Djävulen och fröken Prym av Paulo Coehlo.
Har börjat läsa Pappersväggar och kan rekommendera den starkt.
Tänkte skriva ner ett kort stycke för att kittla er fantasi lite grand.

Robert skakade på huvudet. >>Ingenting<<>>Nej<<>>Ingenting som har med oss att göra, i alla fall.<<
>>Vad menar du?<<
Robert drog henne med sig en bit bort från dörren.
>>Om jag säger så här. Du kan vara lugn. Han hade nått att dölja men ingenting som är straffbart. Problemet är att nu har vi tagit in honom två gånger ut att-<<
>>Ja, ja. Tror du inte att jag har tänkt på det? Men vad var det får nått då?<<
Tanken hade slagit henne, men hon hade aldrig seriöst övervägt det Robert nu nämnde: att de hade begått tjänstefel. Utsatt Vore för undersökning två gånger utan att ha någon bevisbar grund för att göra det. Om Vore lämnade in en anmälan skulle de förmodligen bli prickade.
>>Jo<<, sa Robert, >>han är...kvinna.<<
>>Nej. Men säg nu.<<
Robert knöt armarna över bröstet och såg obekväm ut. Med överdriven tydlighet sa han: >>Han ...eller hon har, för att använda fackuttrycket, inte penis utan slida. Du skulle ha gjort den där undersökningen, inte jag.<<
Tina bara gapade några sekunder. >>Du skojar inte?<<
>>Nej. Och det var ganska ...pinsamt.<< Robert såg så miserabel ut att Tina brast ut i skratt. Han tittade ilsket på henne.
>>Förlåt. Har han ...bröst också?<<
>>Nej. Han har väl opererat eller nått. Jag frågade faktiskt inte. Han har ett stort ärr här ovanför stjärten, vid svanskotan. Hur det nu hänger ihop. Nu är det Du som får prata med honom och försöka förklara att-<<
>>Vad sa du? Ärr?<<
>>Ja. Ärr. Här.<<>>Vill du gå vidare med det här får du göra det själv.<<
Robert skakade på huvudet och gick bort mot cafeterian. Tina stod kvar och såg mot den stängda dörren. När hon tänkt klart öppnade hon den och gick in.

Låt er inte luras och döm denna bok som en komisk bok. Det är det inte.
Grymt bra och spännande som bara den.